Anna Findhé Malenica

Det är bara inför dig som jag kan vara den jag är.
Jag kan vara mig själv, utan nåt besvär.
Jag kollar dina ögon, kristaller som är klara.
Utan dig vet jag inte vad jag skulle vara.

Det är med dig som jag hör hemma
med dig som jag ska va
Men nu när jag är utan dig
då mår jag inte bra



Snälla kom hem till mig
jag klarar mig inte utan dig
Jag älskar dig precis som du är
jag vill att du ska vara här



det jag känner för den pojken är en speciell kärlek
nåt som ni har svårt att acceptera eller fatta
det är att just denna killen han får mig att skratta
kärleken till honom som pojkvän och mycket mer
den är svår att förklara men jag hoppas att han inser
att jag uppskattar den grabben, vad han än gör
jag kommer alltid finnas där, ända tills han dör