Anna Findhé Malenica

CRA består bl.a av:
· Funktionell analys, som är en strukturerad kartläggning av situationer, tankar och känslor som föregår och blir konsekvenser av missbruk och nykterhet
· Nykterhetsprövning. Oavsett om klienten avser att bli helnykter eller inte, så förväntas klienten pröva nykterhet under en tid som ofta är 90 dagar (även om stor flexibilitet rekommenderas när det gäller det antal dagar som klienten väljer)
· Antabusbehandling är frivillig men uppmuntras, bl a som en hjälp vid nykterhetsprövningen. Ett ganska omdiskuterat inslag i CRA är att man involverar och tränar anhöriga i att observera och förstärka klienten när denne tar Antabus.

· En individuell behandlingsplan skall göras för varje klient. Den baseras bl a på användning av strukturerade kartläggningsformulär, främst Tillfredsskalan och Behandlingsmåformuläret.

· Tillfredsskalan mäter klientens värdering av sin nuvarande situation inom flera olika livsområden som missbruk/nykterhet, arbete/utbildning, ekonomi/rättsliga problem, fritid, äktenskap/familj och känsloliv
· Behandlingsmålsformuläret bygger på Tillfredsskalan och i detta specificeras på ett mätbart sätt de mål som klienten vill uppnå inom de områden där det finns problem.

Nästa steg är att med utgångspunkt i den funktionella analysen och formulären diskutera med klienten vilka praktiska lösningar som kan användas och vilka färdigheter som klienten behöver lära sig för att kunna lyckas med dessa. Färdighetsträningen är en central del i CRA och återspeglar metodens förankring i inlärningsteori och beteendeterapi.

Vanliga inslag i färdighetsträningen är:

· Kommunikationsträning, som t ex att kunna inleda samtal och att ge och ta kritik
· Träning i problemlösning, enligt en systematiserad 4-stegsmodell och
· Tacka Nej träning, det vill säga att träna sig att säga nej till alkohol och droger på ett bestämt och tydligt sätt.

Det gäller också att lära sig att identifiera högrisksituationer för återfall och att skaffa sig kognitiva tekniker för hantera tankar på alkohol och drickande. I CRA ingår också som ett fast inslag en längre individuell behandling i återfallsprevention.

Ytterligare inslag i CRA som ligger nära det gängse sociala arbetet med klienter är:

· Yrkesrådgivning / "Jobbklubb". Här får klienterna lära sig att göra en merit- och levnadsbeskrivning, att skriva ansökningshandlingar till arbeten, att träna att tala i telefon och vid anställningsintervjuer och att förstå vad man bör tänka på för att behålla ett arbete
· Familjerådgivning är en kognitivt beteendeterapeutiskt inriktad parbehandling, som syftar till att lära klienten och hans partner att kommunicera och samspela bättre. Även här används ett formulär, Tillfredsskalan för äktenskap/samboförhållande för att kartlägga vilka problem som finns. I formuläret för Förbättrat äktenskap/samboförhållande listas mål och lösningar. Ett inslag är Daglig påminnelse om att var trevlig, som är en lista över trevliga beteenden, som man skall visa sin partner varje dag.
· Schema för fritid/sysselsättning. Här läggs vikt vid att klienten skaffar sig fritidsaktiviteter och umgänge som ersättning för den alkoholcentrerade livsstil som hittills funnits

Motiveringssamtal (MS):
Motiverande samtal (Motivational Interviewing, MI) hjälper patienten att se sina problem och formulera sin ambivalens till förändring men också att se möjliga lösningar (Miller & Rollnick1991). Målet för MI är fokusera på varför en förändring är önskvärd ur patientens eget perspektiv. Studier visar att i många fall kan ett eller ett fåtal samtal med sådan inriktning (Motivational Enhancement Therapy) vara tillräckligt för att åstadkomma en förändring av problembeteenden hos patienter, som t ex vid rökning eller riskbruk av alkohol.

MS bygger på fem grundläggande principer

· Uttryck empati, bl a ses ambivalens till förändring hos patienten som något naturligt
· Utveckla diskrepans, som innebär att visa på och förstärka skillnaden mellan patientens aktuella situation och de värderingar och mål för sitt liv som patienten uttrycker
· Undvik argumentation från behandlarens sida då detta skapar en försvarsinställning hos patienten, s k motstånd. Det är patienten som skall argumentera för förändring, inte behandlaren, säger MS-metodiken.
· Avled motstånd. Detta gör behandlaren genom att föreslå alternativa tolkningar och perspektiv på patientens problem för att härigenom hjälpa patienten att hitta nya lösningar.
· Stöd självförtroende. Detta görs genom positiv förstärkning av de ansträngningar som patienten gör.

MS bygger vidare på särskilda "microskills" vad gäller själva samtalssättet. Bland annat undviks direkta frågor och istället används öppna frågor och reflektioner av behandlaren. Ett centralt inslag är att behandlaren återkommande gör summeringar, där behandlaren särskilt lyfter fram de självmotiverande uttalanden som patienten gör i samtalet.